Antal sidor: 447
Förlag: Modernista (Tack för boken!)
Utgivningsår: 2016
Mitt betyg: 10/10
Handling: Mare Barrows blod är rött, färgen hos vanligt folk, men hennes silverförmåga, kraften att styra blixten, har förvandlat henne till ett vapen som kungahuset försöker kontrollera. Härskaren kallar henne en bluff, men när hon flyr från Maven, prinsen - vännen - som bedrog henne, upptäcker Mare något häpnadsväckande: Hon är inte den enda i sitt slag. Jagad av Maven, nu en hämndlysten kung, ger sig Mare ut för att söka upp och rekrytera andra röd-och-silver-krigare till kampen mot hennes förtryckare. Men Mare inser att hon befinner sig på en livsfarlig väg, där hon riskerar att bli just det slags monster hon försöker besegra. Kommer hon krossas under tyngden av de liv som uppropet kostar? Eller har hon härdats för gott av allt svek och förräderi?
Mina tankar: Var jag helt uppslukad av boken? Ja. Kunde jag lägga ifrån mig den när jag väll började läsa? Nej. Skrek jag av frustation flertals gånger under tiden jag läste? Ja.
Alltså denna serie tar mig varje gång genom en berg och dalbana av känslor varje gång jag läser den för första gången. Men det är en sådan upplevelse som gör att man inte kan släppa boken. När man tror att det har blivit så spännande som det bara kan bli så händer något ännu mer spännande. Boken tar sådana vändningar precis som den första boken och jag blir bara mer och mer förälskad i serien.
När jag började läsa denna bok så hade skolan precis börjat och jag blev stressad och hamnade i en period där jag var så stressad att jag inte hade tid eller lust och läsa något. Men nu när jullovet kom så började jag läsa om boken igen och man kan ju säga att det verkligen fick igång känslan för läsning igen.
Historien tar fart på en gång när man läser första sidan. Man börjar där det tog slut i Röd drottning vilket jag tyckte var en bra start på denna bok. Man lämnades på en så spännande punkt i den förra boken att man vill veta precis vad som händer efter där man slutade i förra boken. Jag tycker att Victoria Aveyard har skrivit in förra bokens händelser in i denna bok väldigt bra. Vissa delar kommer jag till exempel inte ihåg men jag kände att man fick förklarat händelserna från förra boken i denna bok väldigt bra. Det kändes som att man kunde läsa denna trots att det var ett tag sedan man läst boken före. Det var väl kanske vissa händelser som hon förklarade bättre än andra, om man ska vara petig, men det var inget som man störde sig jätte mycket på.
Jag älskar verkligen alla karaktärer och spänningen mellan alla får ens hjärta att brista lite ibland. Det känns som att man kommer så nära dem så när det händer något dåligt så känns det verkligen. Mare var som vanligt helt underbar karaktär och i denna bok så slits hon mellan tjejen som andra vill hon ska vara och den som hon håller på och bli. Ibland kände man att hennes hjärta kanske ändå håller på och bli mörk och ibland kände man att man bara ville skaka om henne och säga att hon måste försöka fixa grejer. Ibland kunde jag känna att hon var lite barnslig men då kom jag ofta ihåg att hon faktiskt inte är äldre än mig (17 år). Så hennes reaktioner stämde ändå rätt så bra överens med hennes ålder.
Men som sagt så är detta en av mina favorit serier och jag måste verkligen säga att jag har aldrig läst så spännande böcker än dessa! Man sitter aldrig uttråkad med denna bok/böcker. Jag kan inte vänta till nästa bok kommer ut på svenska och när den väl gör det så kommer jag ha mina vantar på den så fort som möjligt!
